även om du är borta, så måste jag fortsätta

Hur kan ett par ögon vara så djupa och vackra.
En fallen ängel på jorden.
Ett öde som inte kan ändras.
Och jag tycker så fruktansvärt synd om dig, du vackra.


Man kan bara explodera efteråt.
Bakom dom svarta ögonen, rädsla.
Och filmen som spelar sig framför näthinnan varje dag.
Hela,hela tiden.

Och han har aldrig varit ensammare än nu.
Varför får man inte gå fram till honom.
Varför är det ett fel här i livet.
att ta hand om dom svaga.
Det är bara starka som klarar.
Dom som lever på det dom kallar ytan.


Se in i mina ögon.
Jag vet att det blir bra.
För jag har heller aldrig känt mig ensammare än nu.

Kommentarer

Skriv din kommentar

Namn:
Vill du komma ihåg dig?

E-postadress: (Bara jag som se den )

Din blogg

Din fina komentar (tar inte emot några elaka komentarer) :

Trackback
RSS 2.0